barfotajuni

Idag har jag gosat in mig i en halsduk, för första gången på något som känns som en miljon år. Det känns lite underligt att bära halsduk i augusti, men jag kunde inte motstå att gosa in mig i en i morse, på grund av denna kyla som glidit in över Borås. Vågar man erkänna för sig själv att det är höst nu? Det är ju faktiskt höst imorgon.

Detta är förövrigt jeansjackan som jag pratade om i något tidigare inlägg.

Nu var det en evighet sen jag kikade in här och sa hallihallo.

Mycket har hänt under denna evighet och därav anledningen till att bloggen inte riktigt har legat i fokus.

Det är inte alltid man orienterar mitt i mörka skogen, med en 25 kg tung packning på ryggen och övernattar under ett träd efteråt. Ja, du läste rätt. Lärarna kastade nämligen ut sina elever på ett läger under tre dagar, där vi bland annat fick testa på att sova under bara himlen, med endast en bok (trädet) som skydd mot duggregnet.

Men det var kul. Alla tack åt våra lärare som kom på denna idén med lägret.

Nu ska jag försöka bli lite bättre med uppdateringen.  

Jag hinner egentligen inte blogga nu, men jag är illa tvungen att skriva av mig lite.
Om detta:
Jag har hittat en jeansjacka. Gissa var... i pappas garderob!
När jag var mitt uppe i att hitta något att ha på mig såg jag detta fina tyg skymta förbi bakom en rad av jackor. Jag provade den och den var perfekt. Nästan i alla fall, lite stor i ärmarna, precis som min jeansjacka från second hand, men det går att dölja.

Bilder kommer. Än så länge kan jag bara avslöja att den är snygg, snygg, snygg.

Idag har jag virrat runt i mina tankar, virrat runt i nya okända lokaler, försvunnit bakom ingenting och känt mig allmänt borta. Idag är första dagen på gymnasiet och det vill inte riktigt fastna i mitt medvetande. Jag försöker fortfarande inse att de människorna som jag har tillbringat större delen av dagen med är mina nya klasskamrater.

Jag letar efter känslor och något att skriva just nu, hm vad känner jag…? Jag har inte riktigt hunnit känna efter ännu. Det mesta känns bra, tror jag. Mina oroligheter kring om jag hade valt rätt linje eller ej, har dämpats. Nästan försvunnit helt faktiskt. Allt känns nog bra än så länge utom det faktum att vi kommer sluta halv 5 med kemi och matte på måndagar (!)

Jag hatar att behöva välja saker, fatta beslut och bestämma. Jag kan inte ens köpa glass utan att få ångest över vilken jag ska välja.

Hur ska man då kunna välja gymnasium, välja linje, välja FRAMTID, välja LIV?

Hoppas att jag valde rätt den där gången i våras, den där eftermiddagen när jag velade fram och tillbaka i tankarna och bytte val tre gånger.

I morgon börjar skolan (...!?!)

Idag är en sån där dag som man planerar allt som ska göras i minsta detalj, alla spontana sysslor som att träna, ligga och läsa på althanen, lagga mat osv.

Men så fort man läser friskis och svettis dumma öppettider, inser man att man får göra en ny planering.

Hej hopp, nu är jag hemma igen! Jag, alltså Isabelle. Bloggen, som har blivit omhändertagen av Sofia, är nu min igen. Jag har varit i Spanien i 10 dagar, njutit av god mat, massa bad och värme. Har bott i ett fint litet hus med min familj och min kompis familj. Kameran har följt mig och bilder kommer att titta fram lite då och då på bloggen. Nu fick två iphone-bilder duga.

Efter en mödosam dag i går, men klockan ställd på 3 mitt i natten, har jag vilat upp mig lite av denna natts sömn i egen säng. Snart bär det av till farmor som fyller år idag, vilket förövrigt mormor också gör, dagen till ära.