Berlin

Berlinmuren med konst på.
 
Chill. 
 
Tyska fotbollsfan på Brandenburger Tor.
 
Pappa försöker se cool ut + rosa vattenledningar på Potsdamer Platz.
 
Jag och min kånk. 
 
Tysk marknad. 
 
Checkpoint Charlie.
 
Gata + sol.
 
 

Bland moln

När detta inlägg publiceras sitter jag, om allt har gått rätt till, på ett flygplan på väg till Berlin. Kanske äter jag en skyr med blåbärssmak, eller så läser jag i 1984, eller så misslyckas jag med att fånga alla vackra moln på bild, eller så sitter jag bara och funderar över om det är något viktigt jag har glömt att packa ned.
 
Jag har aldrig gjort något tidsbestämt inlägg förut. Hoppas allt går som det ska. På fredag kommer jag att vara hemma igen med massor av nya foton och minnen. Just nu ser mitt golv ut såhär
 
 
Jag är usel på att packa. Det kommer förmodligen bli som vanligt att jag går i samma enkla basplagg varje dag och funderar över varför jag tog med de där plaggen som aldrig blir uppackade. Samtidigt som något viktigt plagg är saknat.
 
Hur som helst, i Berlin ser jag fram emot att vara lite extra kulturell, besöka massor med sevärdheter, känna historiens vingslag, äta god mat, shoppa, kika i lite second hand, ta överdrivet många foton, använda min tafatta tyska, inspireras av allt och alla osv. 

Instagram

Här är lite av det senaste från denna beroendeframkallande app. Bland annat biblioteksbesök, långpromenad med Sofia, sommarjobb som städerska, provtältning med Patricia, mat, chokladte och egobild i konstmuseum. 
 
flyingdrumbeats@instagram

Skor väder och kläder

Jag bloggar för tillfället om ytliga saker som skor, väder, mat, hår och kläder. 
 
Här är mina nya (egentligen gamla) dr.martens från second hand. Jag blev så glad när de uppenbarade sig på en hylla. Små, klumpiga, lite herraktiga och lagom slitna. Perfektion i mina ögon som i den stunden var formade som hjärtan, om jag hade medverkat i en tecknad film det vill säga.

Hej från mej

"Dagens oufit "-bilder är inte riktigt min grej, men såhär såg jag ut på midsommar. Klänningen har jag aldrig använt innan. Den är från London och har hängt bortglömd i min garderob i ett halvår och väntat på det rätta tillfället att bli framplockad och använd. Jag slängde på min svarta favvorittröja som jag impulsköpte på rean på Carlings. På fötterna hade jag låga Dr. Martens som jag för övrigt är kär i och hittade på Myrornas här om dagen för 230 kr. 

Söndagsdryghet och monster under sängen

I natt väcktes jag av ett egendomligt ljud. Som att någon drog en sten mot mitt golv. Sedan hörde jag åska, regn och vind utanför fönstret och jag hamnade i det där tillståndet då man inte är helt säker på om man sover eller är vaken. Klockan var halv fem, visste jag. Eller om jag bara drömde att jag visste. Men den kan lika ägna varit något annat.

 

Idag är en sådan dag som inte riktigt verkar finnas på riktigt. En dag som kommer glömmas bort, sotreas i ett fack och ligga där och glömmas tillsammans med alla andra dagar. En dag som aldrig riktigt börjar eller slutar, den bara finns.

 

Och jag vet inte riktigt vad jag ska göra med den.

 

Eller om jag överhuvudtaget vill göra något med den. Kanske skulle jag bara ligga kar här i sängen och fortsätta fundera över vad det var som väckte mig i natt (halv fem eller när det nu var). Var det ett spöke? Eller har det där monster som bodde under min säng när jag var liten, det som mirakulöst försvann när jag blev äldre, plötsligt kommit tillbaka? Borde jag vara rädd? Borde jag i fortsättningen ta mig ur sängen med ett stort kliv, som jag gjorde när jag var liten, för att undvika att monstret grabbar jag om min vrist, drar in min under sängen och äter upp mig?


Spontant

Mitt hår är rött!
TRIVS

"Du ser ut som en feministbibliotekarie med orakade armhålor!” /mamma

Tack mamma.

*Glad*

 

När jag gick till jobbet i morse tänkte jag "hmm, kanske skulle klippa lugg ... Hmm, hennafärg, morotsrött ..."

Sedan gick jag till frisören och fick en lugg.

Sedan kom jag hem och fixade hennafärg.

Sedan hade jag rött hår/ sedan blev jag en morot.

Nu trivs jag/ nu är jag glad.


Lite 2hand

Idag har jag avklarat första dagen på jobbet och helt spontant tagit en utlykt till Göteborg.
Fritidskort är nog det bästa köp jag gjort på länge. Jag kommer förmodligen spendera många eftermiddagar på buss 100 till Göteborg. Jag kom i alla fall hem lycklig med ett par efterlängtade levis (obs, inte de på bilden). Den ärmlösa skjortan fick också följa med hem.

När inget längre spelar roll

Plötsligt känns det som att jag har tid. Jag minns inte när jag senast kände såhär.
Allt på bilderna utom strumporna (jag lovar, det är inte det snyggaste strumpvalet jag gjort) är från secondhand.

Ett bildlöst inlägg

Va?

Vad händer?

Hur kan det vara sommarlov?

Jag fattar ingenting. Var lever jag egentligen? Dagarna går utan att jag märker det. Mitt i allt stannar jag upp och nyper mig själv i armen och kommer för ett ögonblick tillbaka till verkligheten. Men det gör knappt ont. Det känns knappt ett dugg och snart står jag där igen mitt i ingenstans och undrar om jag verkligen finns på riktigt. Jag springer och springer och blir jagad av tiden. Jag stannar upp och börjar jaga tiden tillbaka. Sedan undrar jag vem det är jag jagar. Vad är egentligen tid? En fundering som snart övergår i vem är egentligen personen som jagar.

Hon som är beroende av Instagram, hon som längtar efter att få se Patti Smith, åka på festival och campa, hon som har sommarlov, hon som brukar bli arg och irriterad för småsaker, hon som aldrig blir nöjd.

Vem är hon egentligen?

Vem är jag?


Såhär glad blev jag när ...

... jag hittade den här festivalen.
OMG Patti Smith, Den Svenska Björnstammen, Thåström, Laleh, Lars Winnerbäck, Markus Krunegård ... = jag måste dit.

RSS 2.0