Sex armar
Kylan är så vass att den sticker i ögonen.
Andedräkten fryser till på halsduken.
Lager på lager tröjor gör jackan tajt.
Tre par stupmor gör skorna för små.
Våren lyser som en liten prick någonstans i en diffus tidsmedvetenhet.
Vattnet fortsätter att strömma som en påminnelse att simma i rätt riktning.
Flyta med eller simma motströms?
Men jag fortsätter att måla snöflingor i blocken och låtsas att tiden står still. Känner mig som ett isflak som sjunkit till botten i forsen. Låtsas att jag förstår trots att koncentrationen har gått vilse i dimman. Låtsas att jag har en riktning trots att jag ligger stilla på botten och vilar.
Målar snöflingor med sex armar som alla snöflingor har.
älskar den sista bilden! *-*
uuuunderbara Bilder!
Den där känslan värker från frusna tår och ända upp. Är så himla less på famlandet och fantiserandet.
Men himmel så fint du satte samman orden.
Åh vad det är vackert och fridfullt med alla rörliga bilde. Jag älskar din blogg, här kommer jag att stanna tills döden skiljer oss åt. Kram!
