Mot en annan riktning

Stigen är ny och ren. Där snurrar jag fram över glittriga stenar, rullar över oplogat grus och flyger genom frisk regnluft.
 
Andas nu, fyll lungorna med luft medan den är frisk.
Känn tomheten i bröstet fyllas ut.
Känn alla droppar på löven och barken mot ansiktets ömtåliga hud. 
 
Som om något är verkligt. Som om himlen är blå. Som om mänskligheten omloppsbana är fängslad i rymdens. Där flyr vi från tomrummet.
 
Blås alla stormar där tiden tagit slut. Fånga min lilla eldslåga och ta den dit allt möts. Ta den dit rök är vackert och låt den aldrig brinna ut. 
 





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0