Som en urkramad disktrasa

Vill du hoppa in i en orkanvind med mig? En storm med röda ögon och tovigt hår. Vill du åka rutschkana på virvelvindens spiralformade utsida med mig? Den som åker ner ner ner. Ner till djupet av ingenting. Vill du blåsa bort med mig? Blåsas ut, blåsas till himlen, som en ljuslåga i en diffus tidsmedvetenhet. Vill du skriva utan ord med mig? Gå bortom bokstäver och grammatik i ett land utan vassa kanter? Vill du dansa barfota på barrskogens stigar med mig? Trampa på vassa barr till fötterna är blodiga på undersidan.

 

Vill du skrika ljudlösa skrik med mig? Jag lovar att ingen hör om du borrar ansikte i kudden. Vill du gråta högljudda tårar med mig? Gråta upp till orkaner, virvelvindar och stormar och snurra upp tillvaron på en tråd så spänd att ingen meteorolog kan förutse väderskiftningarna. Vill hjälpa mig att lugna stormen sedan? Klappa den medhårs på ryggen tills den är en urkramad disktrasa, skrumpen och alldeles matt.

 

Jag undrar hur många droppar man kan krama ur en disktrasa. Jag undrar hur många tårar som får plats i en tårkanal. Jag undrar hur mycket man kan gråta innan tårarna är slut. 

 


Kommentarer
Postat av: Sonja

Du skriver så otroligt fint. Väcker så många tankar. Slutet är så bra. (tack för kommentaren, vad fin du är)

2013-04-27 @ 19:37:55
URL: http://Funderarfabriken.blogg.se
Postat av: Miranda

Jag håller med Sonja. Du skriver underbart vackert. Budskapet skär och gläder på samma gång. Jag önskar att jag kunde trösta och svara. Önskar att jag kunde veta och förstå. Kram!

2013-04-27 @ 21:15:51
URL: http://ovanligflicka.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0