Gammal bild
Senaste med iphonen
Höjdpunkt
Vem bryr sig om hur dagarna går, dom vandrar som dom vill
Jag gråter bara när det regnar
Hår
Roten ur x upphöjt till 0 är 1.
ett bildlöst inlägg om tankar som kommer och går.
Fotomaraton
Tillvarosuppdatering
Tillbaka för tillfället
Nu var det en evighet sen jag kikade in här och sa hallihallo.
Mycket har hänt under denna evighet och därav anledningen till att bloggen inte riktigt har legat i fokus.
Det är inte alltid man orienterar mitt i mörka skogen, med en 25 kg tung packning på ryggen och övernattar under ett träd efteråt. Ja, du läste rätt. Lärarna kastade nämligen ut sina elever på ett läger under tre dagar, där vi bland annat fick testa på att sova under bara himlen, med endast en bok (trädet) som skydd mot duggregnet.
Men det var kul. Alla tack åt våra lärare som kom på denna idén med lägret.
Nu ska jag försöka bli lite bättre med uppdateringen.
Morgon
Jag hinner egentligen inte blogga nu, men jag är illa tvungen att skriva av mig lite.
Om detta:
Jag har hittat en jeansjacka. Gissa var... i pappas garderob!
När jag var mitt uppe i att hitta något att ha på mig såg jag detta fina tyg skymta förbi bakom en rad av jackor. Jag provade den och den var perfekt. Nästan i alla fall, lite stor i ärmarna, precis som min jeansjacka från second hand, men det går att dölja.
Bilder kommer. Än så länge kan jag bara avslöja att den är snygg, snygg, snygg.
Tankarna darrar som asplöv
Idag har jag virrat runt i mina tankar, virrat runt i nya okända lokaler, försvunnit bakom ingenting och känt mig allmänt borta. Idag är första dagen på gymnasiet och det vill inte riktigt fastna i mitt medvetande. Jag försöker fortfarande inse att de människorna som jag har tillbringat större delen av dagen med är mina nya klasskamrater.
Jag letar efter känslor och något att skriva just nu, hm vad känner jag…? Jag har inte riktigt hunnit känna efter ännu. Det mesta känns bra, tror jag. Mina oroligheter kring om jag hade valt rätt linje eller ej, har dämpats. Nästan försvunnit helt faktiskt. Allt känns nog bra än så länge utom det faktum att vi kommer sluta halv 5 med kemi och matte på måndagar (!)
Då, ibland, idag
Jag hatar att behöva välja saker, fatta beslut och bestämma. Jag kan inte ens köpa glass utan att få ångest över vilken jag ska välja.
Hur ska man då kunna välja gymnasium, välja linje, välja FRAMTID, välja LIV?
Hoppas att jag valde rätt den där gången i våras, den där eftermiddagen när jag velade fram och tillbaka i tankarna och bytte val tre gånger.
I morgon börjar skolan (...!?!)
Tillvarosuppdatering
Idag är en sån där dag som man planerar allt som ska göras i minsta detalj, alla spontana sysslor som att träna, ligga och läsa på althanen, lagga mat osv.
Men så fort man läser friskis och svettis dumma öppettider, inser man att man får göra en ny planering.
Med blicken högt i det blå
Hej hopp, nu är jag hemma igen! Jag, alltså Isabelle. Bloggen, som har blivit omhändertagen av Sofia, är nu min igen. Jag har varit i Spanien i 10 dagar, njutit av god mat, massa bad och värme. Har bott i ett fint litet hus med min familj och min kompis familj. Kameran har följt mig och bilder kommer att titta fram lite då och då på bloggen. Nu fick två iphone-bilder duga.
Efter en mödosam dag i går, men klockan ställd på 3 mitt i natten, har jag vilat upp mig lite av denna natts sömn i egen säng. Snart bär det av till farmor som fyller år idag, vilket förövrigt mormor också gör, dagen till ära.
PS Tack till sofia för tidigare inlägg!
ett livstecken från mig!
Här är jag!
Det sista inlägget
Om några timmar lämnar jag Sverige och bloggen och ger mig av till Spanien med Julia.
Det finns 100 miljoner anledningar varför jag har panik just nu. Ångestattack, mental sinnerubbning. Jag försöker packa men min hjärna vill inte fokusera. Det är ett vimmel bland alla tankar, en suddig bild av verkligheten och eftersom jag har 100 miljoner saker att göra innan klockan slagit 1, blir detta stresstillstånd bara värre.
Om jag överlever flygresorna kommer jag att vara hemma onsdag 10/8, om jag inte avlider i värmen det vill säga. Bloggen kommer att vara vid liv genom min fina Sofia som kommer slänga in ett inlägg då och då. Hon kommer bli en trevlig gäst här på bloggen.
Nu ska jag återgå till packningen. Panik.
Efter en månad...
...har vi äntligen spenderat en eftermiddag med varandra. Shopping, prat och allt annat som vi (förmodligen bara vi) brukar göra. Imorgon lämnar jag henne dock igen. Kommer nog sakna SOFIA.